Jag kände redan på lördagskvällen att träningsvärken var på
gång, med det var först igår morse när jag skulle kliva ur sängen som jag
fick verkligen känna smärtan. Inte snacka om när jag skulle gå på toa... Och
när jag skulle gå nerför trapporna.
Vi skulle äta lunch hos några bekanta som bor på Ekerö. Vi
bestämde oss för att lämna bilen vid Slagsta och ta färjan som fotgängare. Vi parkerade
en bit ifrån och fick gå till färjan från parkeringen. När det bara var 4
minuter kvar till avgången kändes det som att vi fortfarande hade en ganska
lång sträcka framför oss. Om vi ville hinna färjan, var vi tvungna att springa
dit. Oj, vad det kändes i låren! Men som tur var, var det nerförsbacke, så det
gick ganska bra ändå och vi hann färjan.
På vägen tillbaka hade vi inte lika bråttom och det var tur
det, för så ont som jag hade i låren hade jag inte klarat av att springa i
uppförsbacke. Att gå gick okej, men jag kunde inte gå som vanligt, utan fick
välja en ”stil” som passade mer ihop med vad låren klarade av. Det kan inte ha sett snyggt ut.
Idag känns träningsvärken inte lika jobbig, men den finns
kvar fortfarande, och inte bara i låren utan på flera andra ställen: magen,
skinkorna, vaderna, övre delen av ryggen och axlarna. Får se hur det kommer att
kännas efter kvällens träningspass. Tanken är att gå på Afrodans och PowerYoga.
