Känner mig så peppad

Efter dagens pass på Sydpoolen känner jag mig så grymt taggad inför det nya träningsåret. Jag var på ett riktigt roligt Just Dance med Cilla idag, ett pass som hon kommer att köra nästa termin. Det ser jag verkligen fram emot. Det var så himla roligt. Peppande låtar, olika men enkla koreografier för varje låt så man kan hänga med även om man är där för första gången. Bra fart hela passet igenom. En lite lugnare låt precis i mitten så man hinner hämta andan, för att sedan fortsätta i det grymma tempot passet har. Snittpuls på 160 och maxpuls på 195 säger en hel del om hur mycket fart jag hade i benen, höfterna, överkroppen, armarna... ja, hela kroppen. Och så förbrände jag 833 kcal. Har jag sagt att jag tyckte att det var väldigt roligt också?! ;o)

Kl 12 hade vi stretchat klart efter den härliga dansklassen och några av oss började ta fram stepbräda, stång, viktplattor och hantlar, samt en matta inför nästa pass. 12.30 körde jag BodyPump. Det var tufft efter att inte ha tränat särskilt mycket sedan i september, men det var samtidigt skönt att låta musklerna arbeta. Vi får se hur det kommer att kännas imorgon. Jag kan komma att ha träningsvärk här och var. :o) På detta pass var pulsen inte lika hög som på Just Dance vilket är helt normalt. I snitt slog hjärtat 131 slag i minuten, ändå landade kaloriförbrukningen på 524 kcal som jag är väldigt nöjd med.

Efter passen väntade ett varmt bad och en god lunch hemma. Sedan fortsatte dagen med städning och förberedelser inför morgondagen. Men nu tänker jag bara koppla av resten av kvällen och försöker njuta av jullovet.

Snart är det jullov

I tisdags hade vi slutkritik för det senaste (och höstens sista) projektarbete vilket för flera studio-kamrater betydde också början av jullovet. Men jag (och sju andra blivande exjobbare) har en sista skoluppgift kvar att göra innan jullovet verkligen kan börja. Bookleten till exjobbet som är en sorts förberedelse inför examensarbetet där man formulerar målet för exjobbet, bestämmer frågeställningen och metoden, beskriver kontexten, samt gör en tidsplanering och börjar fundera på vilka material som ska finnas med på slutpresentationen måste skickas in digitalt idag. Lärarna ska läsa igenom den under jullovet för att sedan bestämma om man kan börja sitt examensarbete den 7 januari. Så bookleten är en av förutsättningarna för att man ska kunna göra sitt sista projekt i skolan.

Vi har haft delinlämningar under hösten för att idéerna ska hinna mogna och bearbetas och igår började jag finslipa texten. Men jag tog också en kort paus under gårdagen för att åka och spela lite badminton med maken. Det är så roligt med badminton!!! Jag önskar att vi kunde köra en gång i veckan. Men det är ganska dyrt på kvällstid och på dagtid när det är nästan halva priset jämfört med kväll och helg då är vi oftast i skolan båda två. Men igår kunde vi alltså gå dit på dagen och svettas lite.

Efter en halvtimme önskade både mina skinkor och min höger underarm att jag skulle ha spelat badminton mer regelbundet, för musklerna började bli trötta redan då. Vi fortsatte dock att spela för vi hade många roliga dueller som var sååå spännande!!!

Att hela tiden hålla igång och röra på fötterna är förutsättningen för att hinna de svåra bollarna och också anledningen till att man har ganska hög puls hela tiden. Igår slog hjärtat 171 slag i minuten som mest och snittpulsen var också rätt hög: 152. Kaloriförbrukningen landade på 744 kcal.

Det är så skönt när man vet och känner att man har tränat kroppen. Därför är jag extra ledsen över hur den här hösten (och faktiskt nästan halva året) blivit när det kommer till träningen. Men låt mig återkomma med reflektioner om det gångna träningsåret lite senare.

Träning!

Äntligen var jag och tränade på Sydpoolen. Step var det första passet jag besökte ikväll. Rätt bra musik men ingen jätterolig koreografi och stämningen var inte lika pepp som på Cillas pass. Svettades gjorde jag i alla fall och pulsen var hög som jag hade hoppats: som högst 188, i snitt 152 och kaloriförbrukningen landade på 683 kcal. Vill gärna gå på Step mer ofta, men önskar faktiskt att Cilla skulle ha Step igen. Jag älskar verkligen hennes koreografier och musik och tycker att hon är en väldigt duktig instruktör.

Mindfulnessen med Olli skulle jag dock inte vilja ändra på. Den var så himla bra! Vi inledde med lite yoga där vi jobbade med ryggen och mjukade upp höfterna. Sedan la vi oss ner på rygg, fokuserade på andningen och försökte alltid föra tillbaka våra tankar till andningen om och när de vandrade iväg. Efter en stund började vi scanna av kroppen. Jag slumrade säkert till några gånger under kroppscanningen, men det gjorde inget. När vi skulle komma tillbaka till rummet efter passet mådde jag riktigt bra. Jag har laddat upp med en hel del positiv energi som jag ska försöka behålla och använda resten av denna termin. Slutkritik i projektet har jag på tisdag. Bookleten måste lämnas in på fredag nästa vecka. Sedan väntar ett efterlängtat jullov med nära och kära innan vårterminen drar igång.

Och nu ska jag njuta av ett varmt bad innan jag lägger mig. Känns som att det finns en god chans att jag kan sova gott inatt. ;o)

Inga prickar idag, hoppas jag

Jag räknade med att vara hemma runt kl 14-14:30 förra onsdagen. Därför hade jag bokat in mig på Step och Mindfulness till på kvällen innan jag åkte till Schweiz. Jag har velat gå på Step sedan höstterminen började men har inte kunnat delta en enda gång. Därför såg jag fram emot passet extra mycket. 

Jag kunde dock inte vara med den där gången heller pga att mitt flyg var jätteförsenat. Avboka kunde jag inte heller göra från flygplatsen så antagligen har jag fått två prickar i Actic:s bokningssystem... får jag en till prick inom loppet av en månad, blir jag avstängd från passbokningen och gruppträningen i en månad enligt reglerna. Jag ska se till att slippa det.

Ikväll är jag bokad på samma pass som förra veckan och nu hoppas jag på att verkligen kunna vara med. Idag har jag jobbat hemifrån, så jag har bara en ca 13-minuters promenad till anläggningen. Det borde gå alltså. ;o)

I så fall blir dessa pass de första på väldigt länge. Fast jag rörde på mig två gånger i helgen i alla fall. Först var det 100 minuter med promenad, jogging och spurtar. Snittpulsen låg på 140 och kaloriförbrukningen landade på 965 kcal. Andra gången handlade det om samma motionsform fast lite kortare. 77 minuter blev det med en snittpuls på 136 och 855 förbrända kcal.

Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig av kvällens pass eftersom jag aldrig har kört för denna instruktör, men på Step brukar det vara hög puls, mycket ben och peppande musik. Det hoppas jag på denna onsdag också!

Onsdagen...

... förra veckan skulle jag flyga hem från Zürich. Flyget skulle gå 9.35 och eftersom jag hade varit i Bern, var jag ju tvungen att gå upp tidigt för att hinna med ett tåg till flygplatsen. Snöade hade det gjort i Schweiz dagarna innan och jag var tvungen att byta tåg också, och trots att min erfarenhet sa till mig att tågen ändå skulle vara i tid, bestämde mig för att ta ett tidigare tåg för säkerhets skull.

Prick 7.19 klev jag av tåget på flygplatsen. Enligt tidtabell, förstås. Kunde checka in och börja gå mot gate A83. När jag hade kommit förbi säkerhetskontrollen, såg jag att gaten hade ändrats, så jag gick till den nya gaten. Snart stod det att vi skulle gå till ytterligare en annan gate, då gick jag dit... och när jag väl kom fram stod det att vi skulle vara försenade. 11.15 skulle vi lyfta. Tyckte inte alls om det. Jag var ju förkyld och ville inget annat än att komma hem.

Jag satte mig med datorn och bookleten och försökte utnyttja tiden på bästa möjliga sätt. Sedan fick vi information om att vi skulle bli ytterligare försenade pga snöovädret i Stockholm och ny information skulle komma 13:30... Ytterligare 2 timmar på flygplatsen med andra ord. Batteriet i datorn hade då börjat ladda ur och i Schweiz har de annorlunda eluttag så jag kunde inte ladda det heller... tänkte spela lite i mobilen när jag insåg att laddaren till den (som faktiskt går att använda med schweiziska uttag) låg i min incheckade väska (big mistake). Inget spel alltså. Jag visste ju inte hur länge vi skulle behöva sitta där och vänta och ringa/sms:a ville jag kunna.

Jag tog fram skissboken och skissade lite när de som skulle flyga till Stockholm med ett flyg 12:40 skulle ombokas till ett senare flyg 16:30. Vi skulle bara vänta, fick en vocheure på 13 CHF för att köpa lunch. Inte fick man mycket för det. En pytteliten sallad och en flaska bubbelvatten. Tur att jag hade packat lite smörgåsar inför resan.

14.00 hade vi fortfarande inte fått någon information, då gick några av oss fram till disken och frågade vad som hände. De hoppades fortfarande på att vi skulle kunna åka hem samma dag men tyckte att vi borde förbereda oss mentalt på att det kunde bli övernattning på ett hotell vid flygplatsen om vädret inte blev bättre i Stockholm. Så himla trist! Bara tanken gjorde mig ledsen och uppgiven samtidigt som jag tyckte att det självklart var bättre att de inte flög om det var farligt eller så.

Ny information skulle komma 15:00 och när klockan visade just 15.00 sa en annan passagerare till mig att det då stod att vi skulle få flyga 16:15 och vi skulle boarda vid gate A56. Då visade det sig att vårt flygplan hade landat i Zürich kl 10.00 men kunde inte lyfta pga att det bara var en landningsbana öppen på Arlanda (senare fick jag veta av en av flygvärdinnorna att besättningen var tvungen att sitta kvar på flygplanet under hela tiden för att vi snabbt skulle kunna gå omboard, förbereda flygplanet och lyfta ifall vi fick klartecken från Stockholm... inte roligt för dem heller alltså). Nu satt vi där vid gaten och strax innan vi skulle få gå omboard sa de att vi inte hade fått slottid så vi skulle få vänta ytterligare en stund. Besvikelsen var stor bland passagerare men bara några minuter senare började de plötsligt boarda ändå. Äntligen!

När alla hade satt sig berättade kaptenen att det fortfarande snöade och blåste mycket i Stockholm, samt att banan var hal, men att det absolut inte var så att man inte kunde starta eller landa. Många flyg ställdes in för att de inte skulle ha för många flygplan i luftrummet ovanför Stockholm i detta oväder men att vi nu skulle få flyga hem. 7 timmar för sent, men ändå... Vi hade tur: det finns ca 5-6 flygningar mellan Zürich-Stockholm dagligen och denna onsdag var vi de enda som fick flyga. Gissningsvis berodde det på att de andra flyg hörde till Swiss medan vi hade bokat hos SAS och på Arlanda prioriterade man att få hem SAS-planen.

Hur som helst, vi hade en lugn flygresa, utan några som helst problem. Kaptenen landade väldigt fint, det enda som kändes var att vi fick bromsa ordentligt, men inga konstigheter alls. När jag väl hade fått min väska återstod bara frågan hur jag skulle ta mig hem till Södertälje.

Till Arlanda hade jag åkt med pendeltåg och Upptåget, men när jag nu kom till stationen var alla avgångar med Upptåget inställda. Flygbussar eller taxi rekommenderade de inte heller. Det fick bli Arlanda Express. Det kostade ju extra, men bara efter 5 minuter kom tåget in till stationen och ytterligare 25 minuter senare var vi framme vid Stockholm Central. Tåget kunde köra i 168-170 km/h trots vädret. Otroligt med tanke på att många regionaltåg var man tvungna att ställa in...

På Centralstationen hoppades jag bara att pendeltågen skulle gå. Det gjorde de. Inte enligt tidtabell, med reducerad och oregelbunden trafik, men jag hade tur. 4 minuter efter att jag var framme på plattformen rullade Södertälje-tåget in på spår 14 och ca 40-45 minuter senare (lite långsammare än vanligt) var vi framme i Östertälje där bussarna väntade på att ta oss till Centrum. Kunde inte tro att på bara 1,5 timme skulle jag vara hemma från Arlanda. Jag var riktigt tacksam efter att ha fått sitta 9 timmar på Zürich-flygplats...

Lite träning fick jag också på kvällen. Från Centrum skulle jag gå hem med mina väskor. De låg lite efter med snöröjningen här i stan så det gick inte att dra väskorna. Jag fick bära de båda som på de gamla goda tiderna. Ca 20 kg i ena handen och 10 kg i den andra vandrade jag hem i snön. Det handlade om bara några hundra meter, men rejält svettig och andfådd blev jag... Att avsluta denna långa dag med ett varmt bad var skönt och välbehövligt, måste jag säga ;o).

Vad har hänt sedan det senaste inlägget?

En del eftersom senaste inlägget skrevs för nästan tre veckor sedan. Dålig uppdatering här. :o/

Jag har gått i skolan i alla fall. Och jag har varit där många flera timmar än vad jag egentligen vill tillbringa i skolan. Men projekten har krävt mycket arbete. Dessutom måste jag skriva en booklet inför exjobbet som också kräver många arbetstimmar. Lite har jag jobbat på kontoret och dömt några matcher på helgerna har jag också gjort, men utrymme för träning har inte riktigt funnits.

Vardagsmotion har jag dock satsat på vilket skolan har också hjälpt med. Vi hade flera studiebesök under de här veckorna där vi undersökte några stadsdelar och projekt i Stockholm vilket oftast innebar flera timmars promenad.

Fyllde år gjorde både jag och min älskade make den 24 november. Detta firade vi med familjen. Mamma och pappa var här också. Att de kommer hit en långhelg runt våra födelsedagar har blivit lite av en tradition. Syrran kunde tyvärr inte vara med eftersom någon var tvungen att ta hand om vår ”lillebror” (=hunden), Kófic. Men hon kommer på besök antingen i januari eller februari, så det var lugnt. Med mamma och pappa besökte vi utställningen Body Worlds på Tom Tits Experiment. Och de tyckte att det var jätteintressant. Jag upptäckte också nya saker som jag kanske inte var lika uppmärksam på när jag såg utställning i Köpenhamn för något år sedan.

Förra tisdagen kunde jag äntligen äta sushi på Sushikungen också. Det gjorde jag med Veronica. Vi hade trevligt och åt fantastisk mat:

Sedan dess har det handlat mycket om en förkylning som inte vill låta mig vara... Började med halsont förra onsdagen som övergick i hosta på torsdagen. På torsdagen var jag ändå tvungen att vara i skolan för att göra klart en presentation inför fredagens delkritik. Lång dag i skolan igen. Åkte inte därifrån förrän 18.30. På fredagen försökte jag inte låtsas om förkylningen för att klara av delkritiken och det efterföljande  studiebesöket. Det besöket var jätteintressant men inte bra för min fökylning. Det var väldigt kallt ute och jag frös mycket. Inte bra alls inför den planerade resan till innebandy-VM i Schweiz dit jag åkte på lördagskvällen.

Sov över hos en kompis från gymnasietiden och hans flickvän i Zürich. Vi drack vin till kl 2.30 på natten och pratade en hel del. Det var riktigt trevligt. Promenaden i staden på söndagsförmiddagen likaså. Det gjorde också bra för hostan som inte alls visade sig under tiden. Kom däremot tillbaka när jag satt på tåget på väg till Bern där Ungerns grupp spelade i VM.

Under första matchen kunde jag inte ens heja och skrika eftersom jag tappade min röst. Inför nästa match försökte jag göra allt jag kunde för att kunna heja: tog medicin, halstabletter, drack varmt te och lite hjälpte det faktiskt. Men vad hjälpte mitt hejande när vi mötte guldfavoriterna Sverige? Inte mycket. Killarna åkte på Ungerns största förlust någonsin. Inget som förvånade men det sved ändå.

I Bern bodde jag hos en kompis från tiden när jag själv spelade i landslaget och i tisdags gick vi runt i stan, tittade på en julmarknad och snackade en del innan vi begav oss till hallen för Ungerns sista gruppspelsmatch. Den enda som Ungern egentligen hade någon chans att ta poäng i. Men de första två matcherna måste ha tagit all energi ur killarna för de lyckades inte komma upp i den nivå jag vet att de kan spela. Förlust där också. Tyvärr. Men på läktaren hade vi kul och vi hejade hela tiden vilket också uppmärksammades av Innebandymagazinet.

Bilden är från innebandymagazinet.se

Efter matchen på tisdagskvällen var det dags att packa min resväska eftersom jobbet och skolan väntade i slutet av veckan. Under natten blev jag tyvärr sämre igen, hostan kom tillbaka och näsan rann, men tidigt på onsdagsmorgonen var jag ändå tvungen att påbörja min resa hem till Sverige. Men den resan förtjänar ett eget inlägg. 

Helg!

Helgen har varit bra hittills. Inledde med att jobba på fredagskvällen och i samband med det rörde jag på mig i 75 minuter med en snittpuls på 126 vilket resulterade i 556 förbrända kalorier. Sedan startade jag en tvätt och jobbade på ex-jobbet medan jag väntade på att kunna hänga kläderna på tork. När de väl hängde där de skulle ställde jag väckarklockan på 10:02 för att inte missa yogadejten med Mia och la mig.

Jag sov riktigt gott och vaknade först när klockan ringde. Kan inte påstå att jag var helt utvilad, men mycket mindre trött än igår. Efter frukosten bytte jag om, fyllde på min vattenflaska och tog med mig yogamattan till Sydpoolen. Där träffade jag Mia som också var redo var lite yoga.

På träningsanläggningen har det hänt mycket sedan jag senast var där. Förra helgen invigdes det nya gymmet och den nya gruppträningslokalen och alla lås byttes i omklädningsrummen. Dessutom har de bytt ut medlemskorten mot nya. Det var lite att fixa med det för min del, men det gjorde jag först efter klassen.

Kundalini Yogan. Den var riktigt bra. Så skönt att jobba med energin, sträcka ut kroppen, arbeta med ryggen och samtidigt fokusera på andningen och slappna av. Kände mig mycket piggare och faktiskt också lite längre och rakare i ryggen efter klassen och jag kände även en inre energi som sa till mig att jag nu skulle lyckas arbeta koncentrerat med ex-jobbet tills det blir dags att förbereda oss inför en fest som vi är bjudna på ikväll.

Yogadejt

Innan jag åkte till Ungern träffade jag Mia över en lunch/fika förra onsdagen. Vi pratade om en hel del som vanligt och kunde bland annat konstatera att vi båda skulle verkligen behöva träna, men att det på sistone inte har blivit av. Det finns en förklaring (och säkert några ursäkter också) i både hennes och mitt fall. För mig har det handlat om skolan.

När projektet som hade tagit upp all min tid sedan i början av september äntligen var slut, åkte jag till Ungern för att göra lite research inför exjobbet. Jag var där i en vecka och jobbade med skolarbetet varje dag. Till och med på helgen. Det var tidiga morgnar nästan varje dag (förutom fredagen) eftersom  jag lyckades boka in alla mina möten tidigt på dagarna. Men researchen har verkligen gett resultat. Samtalet med borgmästaren, mötet med stadsarkitekten, timmarna jag tillbringade i arkivet och biblioteket har gjort att jag har mycket material jag kan använda när jag påbörjar mitt exjobb i januari. Mellan alla måsten försökte jag umgås med familjen så mycket jag kunde och det var riktigt trevligt.

När jag hade en stund över mitt på dagen då alla jobbade unnade jag mig en thai massage (och faktiskt en till), en ansiktbehandling, manikyr och pedikyr, en cappuccino medan jag läste igenom det samlade materialet. Rörde på mig gjorde jag också i form av vardagsmotion. Jag promenerade alltid från ett möte till ett annat eller från biblioteket till arkivet och så vidare. Dessutom besökte jag platsen flera gånger för att dokumentera och lära känna den mer och då gick jag också runt i några timmar. Men riktig träning har det inte blivit.

Jag kom hem till Sverige i onsdagskväll och hoppades kunna gå på yoga på torsdagen, men jag jobbade sent på kontoret så jag hann inte dit.

Imorse när jag klev på bussen till skolan satt Mia där och vi åkte tillsammans. Vi konstaterade återigen att vi båda behöver/måste träna men att vi fortfarande inte har gjort det. Då kom jag att tänka på att det kanske är lättare att komma iväg om man har en kompis som också ska dit. Så vi sa att vi bokar in kl11 imorgon och går på KundaliniYoga. Och nu måste vi båda dit!!!

Dessutom kommer jag att motionera lite ikväll också. Ungefär 1,5 timme promenad/jogging blir det i jobbet och det kan inte skada.

Från tå till topp

blev jag masserad igår. Och det var välbehövligt. Jag har länge velat gå på massage men har inte haft tid, så nu när jag skulle till Ungern för att göra lite research-arbete inför examensarbetet, bad jag mamma om att boka en 90-minuters thai massage åt mig.

Jag landade i Budapest 23:33 i onsdagskväll, var hemma hos min familj 1:30 på natten och kl9 hade jag redan bytt om till de klassiska byxorna och tröjan som man ska ha på sig när man går på traditionell thai massage.

Började med 30 minuters fotmassage som följdes av 60 minuters helkroppsmassage. Innan jag gick dit visste jag inte att jag hade så mycket problem med vaderna, lårmusklerna och sätesmusklerna. Jag känner oftast bara övre delen av ryggen och axlarna, men igår kändes mycket mer i nedre delen av kroppen och tjejen var så himla duktig som hittade dessa nya problemområden och tog sig tid att massera dem. Självklart var det mycket stretch också och det är så lyxigt att någon annan gör det åt mig.

Kl 10:30 hade jag även fått huvudet masserat och ryggen knäckt ;o) och började nöjt byta om till mina vanliga kläder.Kände mig som en ny människa när jag begav mig till arkivet där jag skulle leta efter material till ex-jobbet. Hittade faktiskt massor och jag hann inte ens gå igenom allt så jag får fortsätta på måndag eftersom de inte har öppet på fredagar.

Därför bestämde jag mig för att inte ställa klockan igår kväll och låta kroppen vakna av sig själv denna fredagsmorgon. Kl 9:42 öppnade jag ögonen och kl 10 klev jag ur sängen. Har inte gjort så mycket idag, ätit frukost, tvättat håret, duschat, lekt med var underbara hund... Men nu börjar det bli dags att åka in till stan, och se vad jag kan hitta på biblioteket.

Doften av nybakat bröd

fyllde lägenheten igår kväll. På lunchen hade jag äntligen tid att köpa en form som passar om man ska baka bröd och därför bestämde jag mig för att testa Ewalies brödmix efter jobbet. Medan ugnen värmdes till 175 grader skulle jag smörja och bröa formen. Efter det var det bara att blanda brödmixen med 5 dl naturell yoghurt, hälla smeten i formen och vänta ungefär en timme på att brödet skulle bli klart.

Doften av hembakat började fylla köket redan tidigare och jag visste att jag inte skulle kunna låta bli att smaka brödet trots att det var ganska sent på kvällen. När brödet hade svalnat tillräckligt för att jag inte skulle bränna mig visade klockan rätt mycket, men eftersom det har lågt GI-värde (ingredienser: dinkelmjöl, rågmjöl, hasselnötter, mandel, pumpakärnor, aprikosbitar, linfrön, solroskärnor, jäsningsmedel, salt) kunde jag med gott samvete äta en skiva med lite smör på. Åh, vad det smakade gott!!! Jag har redan kollat upp var jag kan hitta återförsäljare i närheten ;o).

Efter provsmakningen satte jag mig i soffan för att gå igenom vår presentation inför tisdagens slutkritik. Jag hade precis kollat igenom powerpoint:en när maken frågade om vi skulle ta en promenad. Egentligen hade jag ingen ork att klä på mig och bege mig ut i mörkret, men det trevliga sällskapet och den friska kvällsluften lockade så det blev en promenad i alla fall.

Vi hade inte bestämt oss för någon rutt i förväg utan började bara gå kl 22:23. Vi hade inte bestämt oss för hur länge vi skulle gå heller. Vi bara gick och njöt. Det kändes som att pulsen gick upp ganska ofta. Tack, backiga Södertälje! Vi försökte hålla ett okej tempo, men ville samtidigt kunna prata. Pulsklockan lämnade jag hemma den här gången, det skulle inte vara några prestationskrav denna kväll. Sports-tracker hade jag på i alla fall. Mest för att jag var nyfiken. Men eftersom batteriet laddade ur i mobilen när vi hade ungefär 10 minuter kvar av rundan vet jag nu ändå inte den exakta distansen. Under de 55 minuter som registrerades blev det 5,04 km med en snitthastighet på 5,4 km/h, så om vi höll ungefär samma takt, vilket jag tror att vi gjorde, gick vi 5,85 km. Kändes bra att röra på sig!

Ibland räcker verkligen inte tiden till

Jag vill alltid hinna med så mycket: skolan, jobbet, träningen, sen vill man ju ha det fint och städat hemma och laga nyttig mat, träffa familj och vänner och helst sova också ibland, men den gångna veckan bevisade att man inte kan hinna med allt det där jämnt.

Då måste man prioritera. Och den här veckan blev det skolan som prioriterades. Vi skulle lämna in planscherna (presentationen) med bilder, ritningar och diagram om vårt projekt kl 13 på fredagen. Och till tisdagen då vi ska ha slutkritik skulle vi också hinna bygga en modell. Och vi i vår grupp hade velat bli klara med allt innan helgen så att vi kunde ha en lugn lördag och söndag för att vila upp oss. Därför var vi tvungna att lägga mycket tid på arbetet i skolan. Det innebar tidiga morgnar och sena kvällar. Flera dagar satt jag på bussen redan 6:30 på morgonen och kom inte hem från skolan förrän med det sista tåget vilket betydde att jag var hemma kl 1 på natten. Då förstår Ni att det inte blev mycket sömn heller.

Att bygga modell var vad jag ägnade mest tid åt den här veckan och det var roligt, men fick också konsekvenser: smärta i tummen, handleden och underarmen, samt armbågen på högersidan. Till och med att borsta håret känns rätt jobbigt nu, armen känns riktigt svag... men modellen blev fin, det enda vi har kvar att göra är några möbler. Och planscherna lämnade vi in igår på eftermiddagen i alla fall.

Det hade kanske kunnat innebära en lugn fredagskväll hemma men istället kallade jobbet där jag hade tackat ja till ett uppdrag för flera veckor sedan, så jag fick arbeta då. Som tur var gick det bra, men det blev en sen kväll igen.

 

Så jag var tvungen att fatta ett beslut som jag helst hade velat slippa ta. Nämligen att inte delta i Vinterloppet som hade börjat kl 11 idag. Jag var glad när jag hittade ett lopp så här på början av november och tyckte att det var roligt att flera av tjejerna från Hässelbyloppet också anmälde sig. Därför var det extra tråkigt att behöva säga att jag inte skulle delta. Men jag hade inte orkat. Inte orkat kliva upp vid 7:30 för att hinna med förberedelserna, åka till Stockholm och hämta nummerlappen och vara på plats vid starten runt 10:30. Den här gången prioriterade jag sömnen och jag tycker att jag valde rätt även om det hade varit jättekul att springa med tjejerna. Det får bli en annan gång.

Idag prioriterar jag egen tid och tid med maken, samt hemmet. Tvättmaskinen jobbar redan och diskmaskinen är snart igång också. Kläder ska vikas, nya ska hängas på tork, min garderob skulle behöva tas hand om. Och lite frisk luft skulle inte heller skada. Så om jag orkar, kanske tar jag en promenad lite senare. Men det finns inga måsten... jag gör bara det jag känner för denna lördag. Allt annat får vänta minst till imorgon.

Vad prioriterar Ni denna lördag?

Gårdagens motion och Vintermarathon

Helgen inledde jag med att röra på mig på fredagskvällen. Det blev 1,5 timme motion där jag promenerade, joggade, sprang och ibland spurtade lite. Det gjorde jag med en snittpuls på 143 och en maxpuls på 172. Kaloriförbrukningen landade på 1070 kcal.

Efteråt bjöds vi på en god soppa av mina svärföräldrar och sedan skyndade jag mig hem för att hinna anmäla mig till ytterligare ett lopp i år. Strax efter kl. 23 fick jag följande bekräftelse:

Lördagen den 3 november avgörs alltså Vintermarathon, och det för 50:e gången. Kul att kunna delta i ett jubileumslopp även om jag naturligtvis inte är anmäld till maratondistansen. ;o) Jag kommer bara att springa första varvet på maratonbanan och det är 8150 m långt.

Vinterloppet som loppet för motionärer egentligen heter får bli årets sista och efter dryga 8 km hoppas jag kunna springa i mål med ett litet leende på läpparna och ta ett kort som får hamna på collaget här på höger sidan. På något sätt måste jag ju kunna klämma in en till glad min. :D

Nu väntar snart lunch (maten är i ugnen) och efter det blir det lite motion idag också innan jag ska på tacokväll med tjejerna som jag sprang Hässelbyloppet med för några veckor sedan.

Ha en bra lördag!

Fördelen med att man tvingas vila

pga en ond nacke är att man kan göra andra viktiga saker. 

I måndagskväll kände jag mig väldigt positiv när det gäller träningen och såg verkligen fram emot en bra träningsvecka. Men tyvärr vaknade jag med ont i nacken igår morse och det kändes som en sträckning från måndagens badminton. Så jag var tvungen att stryka träningsplanerna både för tisdagen och onsdagen.

Igår kväll passade jag på att göra lite förarbete till examensarbetet istället. Idag försökte jag rädda liv. Genom att ge blod. Det är verkligen ett bra och enkelt sätt att göra en livräddande insats.

Förutom blodgivningen, hämtade jag också ut två paket med spännande innehåll:

Ewalie-produkterna som jag vann hos Suzan

Fem – förhoppningsvis – nervpirrande och fängslande romaner

Skinkorna och högerarm lär bli ömma imorgon

Detta efter att ha varit i bollhallen. Jag ville verkligen träna idag, men var varken sugen på gruppträning, utomhusträning eller att gå till gymmet. Därför ringde jag maken min på vägen hem från skolan och undrade om jag fick bjuda honom på badminton. Jag blev glad när han sa ja, men han fick boka banan. :oD

Klockan 18:50 var vi framme vid bollhallen och fem minuter senare när vår bana hade blivit ledig kunde vi börja spela. Vi tog det lite lugnt i början för att värma upp men snabbt började vi utmana varandra med svårare bollar och ju mer vi fick kämpa för att nå bollarna, desto roligare blev det att spela. Den bästa bollen spelade vi precis i slutet, med bara några minuter kvar av vår timme. Jag fattar inte hur vi kunde slå tillbaka vissa av bollarna, men vi lyckades och jag kunde inget annat än att skratta och le... inte minst när jag vann denna spännande boll. ;o)

Jag kan också glädjas åt en kaloriförbrukning på 732 kcal (maxpuls 173, snittpuls 139). Bra inledning på träningsveckan som också gör att jag nu känner mig peppad för att planera resten av träningarna för vecka 43.