kunde jag inte ladda ordentligt inför. Men hade jag anmält
mig till loppet skulle jag också springa det eftersom jag varken var sjuk eller
skadad.
När vi satte oss på tåget kändes det som att vädergudarna
inte skulle vara med oss det här loppet heller. En timme innan vi skulle börja
springa och stod vid klädinlämningen, började det ösa ner. Det var skönt att ha
en vind- och vattentät jacka och överdragsbyxor på sig.
 |
| Sex duktiga tjejer laddade inför loppet |
Jag var inte alls sugen på att ta av mig dem, men 30 minuter
innan starten, började jag förbereda mig.
Fingrarna var riktigt kalla så det var inte lätt att sätta
på mig nummerlappen, men det gick till slut och vi kunde börja jogga mot
starten där det väntade en gemensam uppvärmning.
Då hade regnet börjat avta och vi började springa strax
efter kl13. Jag sprang första kilometern under 7 minuter, det kändes bra i
kroppen och jag kunde sedan fortsätta hålla mig under 7 minuter tills jag
skulle börja den sjunde kilometern.
1.
06:54
2.
06:45
3.
06:47
4.
06:45
5.
06:36
6.
06:57
Då började det bli tungt. Knäna började tröttna och när jag närmade
mig 8 km:s skylten var jag nära att ge upp och börja gå istället för att jogga.
Men jag bestämde mig för att i alla fall klara av att springa 8 km.
7.
07:17
8.
07:14
När jag sedan passerade skylten tänkte jag att om jag nu redan har
klarat av att jogga 8000 m, då måste jag fixa de kvarvarande 2000 också. Så jag
fortsatte jogga och lyckades till och med höja tempot lite. Jag kom aldrig
under 7 min/km igen, men jag gav aldrig upp i alla fall.
9.
07:07
10.
07:02
När jag stängde av klockan visade den en tid under 70 minuter
och jag hoppades att det officiella resultatet också skulle visa något
liknande. Och det gjorde det: 1 timme 9 minuter och 28 sekunder tog det för mig
att ta mig runt banan, vilket betydde att jag förbättrade min tid från Tjejmilen (1 timme 14 minuter och 43 sekunder) med 5 minuter och 15 sekunder.
Så även om det var tufft, var det värt det. Jag är otroligt nöjd med tiden!
Strax efter att jag kom i mål sprang jag på Emilia som också
hade klarat av milen och förbättrat sin tid från förra året. Bra jobbat!!! - Här kan Ni läsa Emilias tankar efter loppet.
 |
|
Fotograf: Christofer Lind
|
Enligt pulsklockan sprang jag med en snittpuls på 166 och
förbrände 1124 kcal under loppet så det kändes bra att få lite Powerade och en
banan efteråt. Men kanelbullen borde jag inte ha tagit. När jag började
FitnessFighten drog jag ju ner ordentligt på socker och även under de här två
veckorna i oktober har jag undvikit onödigt socker så kroppen fick lite av en
chock när jag åt bullen, tror jag. Magen började klaga redan när vi satt på
tunnelbanan och när vi skulle gå från tunnelbanan till tåget, mådde jag ännu
sämre. Det var väldigt nära att jag kräktes. :o/ Det var i sista sekund som jag på något
sätt kunde stoppa det men jag grävde snabbt fram en påse för säkerhets skull som
jag sedan inte släppte förrän efter ungefär en halvtimme då det kändes som att
magen började komma i balans igen.
Synd att resan hem inte var lika trevlig som själva loppet.
Ett lopp som var riktigt härligt och som jag gärna deltar i nästa år också. Vill Ni få en bra tid på milen, gör det Ni också. Banan är flack och det finns inte för många deltagare, så man behöver inte sicksacka, som på andra lopp, vilket naturligtvis underlättar... Kom bara ihåg att inte äta sådant som Ni vanligtvis inte äter i samband med loppet! ;o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar