Svar: nej

Man kan inte ha tur med vädret tre dagar i rad. Eller jo, jag hade kanske kunnat haft tur om jag inte hade en tid att passa idag. Jag var tvungen att vara hemma senast kl 18 eftersom vi skulle äta middag hos mina svärföräldrar 18:30 och innan vi skulle åka ville jag hinna duscha också.

Så strax efter kl 17 stod jag utanför vårt hus och startade alla mina prylar. Jag hann inte springa mer än 200 meter innan himlen öppnade sig och det började spöregna. Jag hade en löparjacka på mig som bara är vindtät så inom 5 minuter var jag dyngsur. Som tur var tog jag på mig keps i fall det skulle börja regna och den skyddade ansiktet vilket gjorde att det inte kändes sååååå himla jobbigt även fast alla andra klädesplagg klibbade sig fast på min kropp.

Trots regnet kändes det skönt att vara ute och springa och kroppen verkade gilla passet. Så pass mycket att den lurade ut mig på en längre runda. När jag förstod att jag inte skulle hinna hem på de föreslagna 35 minuterna (vilket jag annars precis hade gjort) funderade jag på om jag skulle köra 5+2 minuter igen eller om jag skulle byta till promenad. Eftersom jag kände träningsvärk i låren och magen från igår och jag har ett lopp på torsdag bestämde jag mig för att stoppa Runkeeper efter 35 minuter och ställa om den på en promenad.

Under de första 35 minuterna hann jag springa/powerwalka 5,04 km med ett snittempo på 6:58 min/km (8,62 km/h). Under passet hörde jag dock att det fanns stunder då jag sprang i 11,11 km/h och i en nerförsbacke kom jag upp i mer än 13 km/h. Kul att höra dessa siffror! Vore ännu roligare om jag kunde hålla en nästan så hög fart under kanske en hel mil. Det är förhoppningsvis dit jag är på väg med löpprogrammet...

När jag var klar med själva passet kände väl vädergudarna att jag har blivit tillräckligt blöt så medan jag gick de resterande 910 meterna hem i en bra promenadtempo (5,94 km/h, 10:06 min:km) duggade det bara. Väl hemma kändes det skönt att kunna ställa mig i duschen och låta det varma vattnet värma hela min kropp trots att jag faktiskt inte frös alls under träningen. Det berodde förstås på att kroppen tvingades arbeta rätt hårt. Pulsklockan var igång under hela passet och registrerade en snittpuls på 150 och en maxpuls på 186. Kaloriförbrukningen landade på 568 kcal.

Naturligtvis blev det uppehållsväder tills när vi skulle åka till svärföräldrarna... Tajmingen på träning var alltså inte den bästa, men jag måste erkänna att jag känner mig lite extra tillfreds efter att ha varit ute och sprungit när det var sådana här väderförhållanden.