Energisystem

handlade första delen av andra föreläsningen med Magnus Hagström om.

Han pratade om 3 olika energisystem:

• Alactacid
• Lactacid
• Aerob

De två första är anaeroba system som betyder att man inte har tillgång til syre, vilket gör att man inte kan hålla på särskilt länge.

Det alactacida systemet kickas igång av t.ex. rushar och ger oss energi i ca 10 sek. Det är detta system Usain Bolt & co. använder när de springer sina 100 m. Här är det kreatin som används för att ge musklerna energi. Kreatin finns i kött.

Det lactacida systemet får oss att producera mjölksyra och använder kolhydrater. Det lactacida systemet går ofta hand i hand med det aeroba.

Om man ger sig ut för en löprunda och börja springa med farten som man brukar hålla under rundan på en gång, kickar man först igång det lactacida systemet och bygger upp en syreskuld som gör att man inte orkar lika mycket.

Därför är det viktigt att börja löprundan med att gå i ca 5-6 minuter för att först få igång det aeroba systemet där vi har tillgång till syre. För visst vill man orka hela passet?

När man tränar aerobt kan man få energi av syre, kolhydrater, fett och proteiner.

Kolhydrater har vi i levern (ca 100 g) och i våra muskler (vältränade har max. 900-1000 g, mindre vältränade max. 300-400 g) men det räcker inte i mer än en timme.

Proteiner finns i musklerna, dock vill vi inte använda dem, eftersom då skulle vi bryta ner våra muskler.

Fett är en energikälla som räcker väldigt länge men som också är svårare för kroppen att bryta ner eftersom det krävs mer syre. Men det går och det är ju tur det, för när man vill gå ner i vikt, vill man ju gärna gå ner i fettprocent och kanske öka lite muskelmassa.

Snart kommer ett inlägg om andra delen av föreläsningen.