Periodisering

är något Magnus rekommenderar. Han tycker att det första frågan man ska ställa sig är: VILKA MÅL har man? Det är viktigt att besvara frågan för att veta hur man ska träna.

Vill Du gå ner i vikt? Vill Du kunna springa 5 km utan att stanna? Vill Du helt enkelt må bra? Vill Du klara av en triathlon?

Vad ditt mål med träningen är bestämmer träningsupplägget. Nästa steg är VÄGEN MOT MÅLET.

Magnus gillar att planera och jag tycker att det låter rätt att tänka så. Han menar att man först ska ha ett årsplan.

I årsplanen måste det framgå vad du vill göra under det kommande året. När Magnus pratade om årsplan hade han en långdistanslöpare som exempel. Han berättade att man kan prestera på max. 3 långdistanslopp under ett år. Man kan naturligtvis genomföra flera lopp men de är mest till för att träna inför de viktiga loppen där prestationen är viktig.

Har man klart för sig när man till exempel ska springa loppen eller ska ha gått ner ett visst antal kilo kan man börja tänka på en periodplan.

Periodplanen gäller då till första loppet, sen efter att man har klarat det gör man en ny periodsplan inför nästa lopp. Samma sak gäller om man ska gå ner i vikt (delmålvikt).

Föreläsaren tyckte att man inom periodplanen ska tänka i 4-veckors perioder där man under de första tre veckorna successivt ökar träningen både i mängd och intensitet och under den fjärde veckan tar man det lite lugnare för att låta kroppen återhämta sig, vilket naturligtvis inte betyder att man ligger i soffan på kvällarna. Man ska även då träna, men färre pass, kortare distans, lägre intensitet.

Det är under den här fjärde veckan man låter sin kropp bygga upp sig igen. Vila är verkligen A och O vad det gäller träningen. Utan vila blir utvecklingskurvan raka motsatsen till den man vill se. Man kan bli övertränad och få stressyndrom och till slut kan man må riktigt dåligt och orkar inte ens ta sig ut sängen.

Att vila för länge är inte heller bra för då utvecklas man inte utan ligger på samma nivå hela tiden.

Nästa tillfälle då Magnus kommer till Sydpoolen är om 2 veckor, då kommer vi att prata om löpteknik och även gå ut och springa lite. Redan i torsdags började vi prata lite om tekniken. Det som man numera brukar rekommendera är löpning med mellanfotsisättning, vilket betyder att man sätter ner den främre delen av foten först istället för att landa på hälen. Att sätta ner hälen först stoppar upp en och dessutom är mindre skonsamt för kroppen.

Frågan om barfotalöpning dök också upp. Där tyckte Magnus att det var ett bra träningsredskap men påpekade också att det kan vara farligt om man gör fel. Vill man låta foten stärka sin egen muskulatur och få starkare löpsteg, kan man använda barfotalöpning till det, men att köra alla pass i sådana skor rekommenderade han inte.

Apropå styrkan i foten betonades också vikten av rörlighet och styrka för löpning där framförallt bålen och höften är viktiga. Stretching, töjning, funktionell rörlighet och KAT (kontraktion, avslappning, töjning) får alltså inte glömmas om man vill bli duktig på att springa.

Oj, nu blev det ett riktigt långt inlägg, men jag tyckte att det jag fick höra var intressant och jag ville verkligen dela med mig. Vill Ni läsa mer om löpning, kan ni kolla in Magnus blogg.